Google och Cathay Pacific utökar ett försök där artificiell intelligens används för att minska klimatpåverkan från flygets kondensstrimmor. Tekniken analyserar väder- och flygdata och föreslår små höjdjusteringar i områden där risken för långlivade kondensstrimmor är hög.

Det nya försöket genomförs i Asien-Stillahavsområdet och ska ge mer data från långdistansflygningar. Google uppger att tidigare tester visat att metoden kan minska den beräknade uppvärmningseffekten från kondensstrimmor med omkring 40 procent.

AI kombinerar väderdata och flygdata

Kondensstrimmor bildas när varm och fuktig luft från flygmotorer möter mycket kall luft på hög höjd. Under vissa atmosfäriska förhållanden kan strimmorna ligga kvar länge och utvecklas till tunna moln som påverkar hur värme lämnar atmosfären.

Googles system försöker förutse var sådana förhållanden finns. Modellerna kombinerar meteorologiska observationer, satellitdata och information om flygrutter för att identifiera zoner där en mindre höjdändring kan minska sannolikheten för att en långlivad strimma uppstår.

För piloterna handlar åtgärden inte om att göra stora omvägar. Tanken är i stället att flygplanet under kortare delar av rutten kan flyga något högre eller lägre när det är operativt möjligt.

Från forskningsprojekt till operativt test

Det mest intressanta med samarbetet är att tekniken nu testas i reguljär långdistansdrift. Många AI-projekt inom klimat och transport stannar vid simuleringar eller begränsade pilotstudier. Här ska modellerna användas i en miljö där beslut måste fungera tillsammans med flygsäkerhet, bränsleplanering, flygledning och väderförhållanden.

Cathay Pacific bidrar med flygningar och operativ erfarenhet, medan Google står för den AI-baserade prognostekniken. Målet är att samla in tillräckligt mycket data för att avgöra hur väl metoden skalar över olika rutter, årstider och vädersystem.

Bränsleförbrukningen är en viktig avvägning

En höjdändring kan i vissa lägen öka bränsleförbrukningen. Därför behöver systemet väga klimatvinsten av att undvika en kondensstrimma mot eventuella extra utsläpp från manövern.

Google beskriver tidigare försök som lovande eftersom de nödvändiga höjdändringarna varit begränsade. För att tekniken ska få större genomslag krävs dock att flygbolag och myndigheter kan bedöma den samlade effekten på bränsle, tid, trafikflöden och klimat.

Ett konkret exempel på AI i fysisk infrastruktur

Projektet visar hur AI i allt högre grad flyttar från rena mjukvarutjänster till styrning och optimering av fysisk infrastruktur. Samma typ av modellbaserade beslut används redan inom energinät, logistik och industri, men flyget är en särskilt krävande miljö eftersom säkerhetsmarginalerna är små och internationella system måste samverka.

Om försöken ger stabila resultat kan kontrailundvikande bli ett komplement till andra åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan. Tekniken ersätter inte arbetet med effektivare flygplan, alternativa bränslen eller minskade koldioxidutsläpp, men den kan adressera en klimatfaktor som hittills varit svår att påverka operativt.

Vad händer nu?

Google och Cathay Pacific ska nu samla in mer data från flygningar i Asien-Stillahavsområdet. Nästa steg blir att mäta hur ofta rekommenderade höjdändringar kan genomföras i praktiken och hur stor klimatnyttan blir när tekniken används i större skala.

Källor: Google Researchs officiella redogörelse publicerad den 7 september 2026 och Reuters rapportering samma dag.